horseloverofdoom

Hur fungerade skolan? Var betygen rättvisa? Lärarna stränga? Läxorna tunga?

Skolan var mer auktoritär än idag, undervisningen mer traditionell (för det mesta). Dvs man hade en hel del föreläsningar; läraren pratade o vi lyssnade. Mer plugg och mindre projekt. Man var rädd för att vara försenad. Man avbröt inte gärna läraren. Lärarna var väldigt blandade, "stränghetsmässigt", men man hade respekt för alla lärare. Särskilt de som var duktiga. Vissa lärare var fantastiskt duktiga och inspirerande. Några var moderna i sin undervisningsteknik. Demokratiska. Betygen var relativa, vilket innebar att bara en viss andel 1:or, 2.or, 3:or, 4:or, 5:or kunde delas ut. Med andra ord var det ganska orättvist, eftersom en elev som kanske förtjänade en 4:a kanske inte fick det, pga att det redan hade delats ut tillräckligt många fyror i det ämnet. Å andra sidan följde inte alla lärare detta system strikt. Betygen baserades framförallt på prestation, och inte personlig utveckling.

Var det lätt att få jobb när du hade slutat skolan?

Det var ganska lätt att få jobb efter skolan. Det fanns gott om ”enkla” jobb. Man kunde lätt få jobb inom sjukvård, äldrevård, diskning, städning, servering et cetera. Men om man ville ha mer avancerade jobb fick man plugga vidare. Precis som idag var det alltid bra att ha kontakter, att känna folk. Annars ringde man runt, gick till arbetsplatserna och fixade intervjuer. Till en början fick man oftast timlön. Ca mellan 70-100 kr/timmen. Som idag fick man extra pengar om man jobbade OB. Man fick även semesterersättning.

Hur såg ungdomskulturen ut när du växte upp? Hur klädde man sig? Vad lyssnade man på för musik?

Punken och New Wave-musiken präglade den här tiden, dvs. det var en revolt mot allt som var komplicerat. Punken var en alternativ rörelse. Det var inte mainstream. Det var en enkel, rå musik och en enkel och rå klädstil. Med svarta kläder, mycket smink, läderbälten, nitar. En del hade säkerhetsnålar genom kinderna. Vissa skar sig t.o.m för att det skulle se snyggt ut. Och brände sig med cigarettfimpar. Vem som helst kunde egentligen starta ett rockband. Man behövde egentligen bara kunna tre till fem ackord. Kända band var Sex Pistols, The Clash, Ramones, Patty Smith, The Pretenders, m.m. New Wave-musiken var mera ”soft”, poppig, mer melodiös. Kända band var Blondie, Nick Lowe, Ian Dury och Talking Heads. ”Jävligt bra musik”. Sen lyssnade man mycket på Dylan, Beatles, Rolling Stones, Simon & Garfunkel, Janis Joplin, The Doors, Elvis, Motown, m.fl.

Hur gick en typisk date till?

Det beror på vilken socialgrupp man tillhörde. Många gånger blev man ”tillsammans” på en fest, precis som idag. Många gick på bio. Man gick ut i naturen eller gick på restaurang. Man tog en öl, man reste om man hade råd med det, åt söndagsmiddagar med familjerna. Umgicks med vänner, festade.

Hur betraktade era föräldrar ungdomens beteende?

Det har nog alltid varit så att föräldrarna tycker att ungdomarna tillhör en väldigt konstig kultur. Mina föräldrar var ganska toleranta, andra föräldrar höll hårt i sina barn. Bra föräldrar försökte engagera sig, ta del i vad ungdomarna gjorde, lyssnade på deras musik, frågade vad de läste osv.

Vilka stora allmänna nyhetshändelser minns du som mest avgörande under din uppväxttid?

Vietnamkriget. Det var ett extremt brutalt krig, där en stormakt i stort sätt våldtog ett land med fruktansvärda napalmbombningar, B52-bombmattor, väldtäkter, plundring. Det var också ett stormaktsspel som involverade Kina och Sovjet. Den stora förloraren var som vanligt det lilla landet och dess folk. Protesterna mot detta kriget var monumentala. En hel generation unga människor, särskilt i USA och Europa, och många äldre protesterade, demonstrerade. Brände den Amerikanska flaggan och vapenvägrade. Apartheid i Sydafrika. Kalla kriget. Militärdiktaturerna i Sydamerika, framförallt kuppen i Chile 1973. Tre politiska ledare i USA som gav hopp var Martin Luther King, John F. Kennedy och Robert Kennedy. Alla mördades. Positivt under den här tiden var det folkiga upproret mot makten, mot förtryck och övergrepp. Det var en väldig kampanda. Man trodde på förändring och på solidaritet. Kampen mot Apartheid var väldigt stark, t.ex.

Vad upplever du som de största förändringar i samhället under din levnadstid? Vad har blivit bättre respektive sämre?

Bättre: Vietnamkriget tog slut. Kvinnans roll har förstärkts. Barnens rättigheter har förstärkts. Berlinmuren har fallit. Diktaturerna faller en efter en. Apartheid är borta. Internets förändring av samhället.

Sämre: Individualismen har ökat, på bekostnad av solidariteten. Svårare för många att få jobb, arbetslösheten har ökat. Särskilt bland de unga. AIDS-virusets spridning.

Hur såg era förhoppningar på framtiden ut när de var lika gamla som er? Hur tänkte ni om eran framtid, utbildning, arbete eller överhuvudtaget era förutsättningar att leva ett bra liv.

Ganska optimistiskt. Det fanns inte så mycket oro över framtiden. Att få en utbildning, att skaffa ett jobb. Man tänkte inte så mycket på sina förutsättningar. Man levde mest. Man var kanske lite nervös inför vad man skulle bli när man blev ”stor”. Men det kändes som att det fanns många möjligheter.